Dansbandskampen!

Kvällen skulle tillbringas som en riktig svensk lördagkväll. Ostbågar och läsk till barnbarnet. Ost och kex till maken och mig, med gott vin till förstås. Klockan åtta satt vi alla som på kyrkbänken för att titta på television och dansbandskampen som sänds igen från Strängnäs.

Det är roligt att dansbandsmusiken nu är så erkänd att till och med Sveriges Television på absolut bästa sändningstid på en lördagkväll visar program med dansbandssmusik, det vill säga dansbandskampen.

Jag har alltid tyckt om dansbandsmusik. Redan hemma i Finland ingick det till rutinerna varje vecka, förutom att bada bastu, att gå till den lokala dansen och dansa till den typen av musik. Onsdagar dansades det till skivor och på lördagar till levande musik. Flickorna stod i rad och pojkarna gick fram och tillbaka och bjöd upp den flickan som de tyckte var vacker alternativt dansade bra. Resten satt som panelhönor.

Jag minns att jag för länge sedan ombads jag att inte prata så högt om mitt tyckande om dansbandsmusik i de kretsar där jag umgicks. Det var liksom inte så kultiverat. Nu däremot är det helt accepterat, till och med lite inne att tycka om och dansa till dansbandsmusiken. Ikväll ville barnbarnet dansa med mig. Vi dansade och hon var så glad.

Idag hade jag på mig en svart byxdräkt av marimekko, design Ritva Falla, ett vitt linne av Tiger of sweden och lackboots av Gabor. Som parfym valde jag Dolce & Gabbanas "light blue".