En gåva från Gud.

Under vår nuvarande vistelse i Svealand tillbringades helgen i Sörmland, vid en liten insjö. Luften var "hög", sjön var alldeles stilla, spegelblank. Det var så underbart. Maken och jag eldade i Tulikivi täljstensspisen för att få den speciella värmen och stämningen i huset. Vi tände levande ljus precis överallt. Vi åt gott och vi drack oss lite, lite berusade. Hundarna kiknade av skratt, de var också så lyckliga. Detta är livet, detta är en gåva från Gud.

På bilden ovan sitter den "adlige" äldre schäfern vid den så kallade ekpaviljongen. Den runda platsen vid eken fyller många funktioner på sommaren. Där dukas det till midsommarfest, till frukost, till lunch och till middag de övriga dagarna under sommaren. Där kan även den som vill dra sig tillbaka men ändå vilja vara med sitta och göra det som anstår denne, exempelvis läsa handlingar till kommande möten.

Jag hör ännu barnbarnens skratt och glädjetjut då de lekte i och vid sjön. Jag hör musiken som vi spelade ut över sjön från högtalarna som är monterade under taket till huset, musiken som vi också dansade till.

Jag skrattar då ja tänker på kräftskivan vi hade med våra hitresta vänner. De tidiga morgonen och sena kvällarna till kräftburarna och sedan den oförglömliga festen!

Det var sommaren och detta måste vara en gåva från Gud.

Nu är det senhöst och det är alldeles tyst och så stilla. Sjön är orörlig och till och med skogen är tyst. Fåglarna som sjöng kring oss på sommaren har flyttat söderut.

Snart är det sommar igen och denna underbara plats på jorden vaknar åter med fågelsången, umgängen, barnaskratten, glädjen och många, många härliga dagar att minnas!